Hela tiden, varje ridpass, varje gång man rider igenom ett moment gång, på gång, på gång i väntan på det perfekta så säger man till sig själv, "sluta när det går bra". Hästen går kanske inte frammåt i din galoppfattning och du har redan upprepat övningen 17 gånger. Du går och hämtar ett par sporrar, vips går hästen frammåt i galoppfattning och du avslutar där, det går bra nu.

Nästa gång du ska rida hästen händer samma sak men denna gången är du redo och har sporrarna nära till hands. Du trär på dem, hästen går frammåt och du avslutar där. Klappar om hästen, berömmer den och släpper ut den i hagen igen. 

Nästa gång går hästen ifrån dig i hagen. Du blir arg och skriker på hästen att sluta genast, "vad är det för dumheter?" Du får tag i hästen, går in och sadlar på, hoppar upp och rider igen. Denna gången är du beredd och har sporrarna på på en gång. Hästen går "klockrent" och du är mer nöjd än någonsin.

 

Vad jag ser är en nöjd ryttare och en olycklig häst efter ett ridpass. Du slutade passet när det gick bra - för dig. Men när hästen inte tyckte att det var roligt alls. Detta gjorde att hästen, efter flera chanser, gav upp och inte längre såg det roliga i ridningen. Vad som händer då är att du blir ännu mer irriterad, vilket går ut över hästen och de onda cirklarna är igång, det bildas svarta ringar på vattnet. Ridningen är inte längre kul för varken dig eller hästen. Ni blår båda surare och surare, ledsnare och ledsnare och tillslut vet ni inte vad ni ska ta er till.

 

Det är inte alltför sällan sådant här faktiskt händer... Mitt tips till er är att avsluta där det är roligt! Självklart kan sporrarna behövas för att få lite energi i en häst som inte tar skänklar, men det behöver inte avslutas där. Ifall ni känner era hästar så vet ni vad hon/han tycker är roligt, ta några minuter utav ert ridpass och racea runt ridbanan, rid ut på en äng för att låta hästen springa av sig eller ja, vad som helst egentligen bara det är någonting som gör ridningen till en positiv upplevelse för hästen. Hästarna har kanske inte särskilt bra minne, men dem är nästan bättre än hundar på betingning.