Både jag och Witezz levererade så sjukt! Fokusen låg på att kontrollera galoppen. Att kunna fatta besluten "Nu måste vi dra på lite / Nu måste jag bromsa lite". Helt otroligt bra gick det!

Vi började med lite travbommar. Sammanlagt 6st bommar, grupperat 3 och 3 på ena långsidan. Ullis ökade och minskade avståndet på någon av "grupperna" vid olika tillfällen så att vi verkligen hela tiden var tvungna att tänka och hela tiden stämma av tempot på våra hästar. Inte bara att älga på här inte!

Witezz fixade det galant. Vart lite knackigt i början när vi inte riktigt hade det rätta tempot då snubblade vi lite på bommarna och innan Witezz liksom hade fått gå över dom några gånger. Men sedan var hon så otroligt stadig och fin i kroppen.

 

Sedan gick vi vidare till galoppbommar. Vi hade 3 bommar upplagt på böjt spår på ena kortsidan. Samma sak även där, reglera tempot! Stäm av galoppen hela tiden så att dom bibehåller samma rytm i galoppen. Här var Witezz lite osäker, bröt av till trav eller bara snubblade runt på bommarna. Självklart för mig var att ta upp henne, men ajja bajja Jonna!

Ullis sa: "Om hon väljer att bryta av till trav över, låt henne fixa det själv. Dra inte i handbromsen och driv heller inte på henne, utan låt henne lösa det själv. Hade hon hållt galoppen hade hon fixat det galant"
2 gånger bröt hon av till trav och snubblade runt på bommarna innan hon lyssnade på mig och försökte göra som jag föreslog. Jätte duktig var hon och tog dom jätte fin i båda varven!

 

 

 

Efter lite pustning tog vi några språng på 2 rättuppstående. 4-5 galoppsprång emellan beroende på hur nära/långt ifrån avtrampet på första hindret blev. Och det var här det kom. Innan hästen har landat på första hindret måste jag, utefter vart hon trampade av, bestämma tempot mellan hindrena."

Det vart en utmaning, speciellt för mig som inte alls är van vid hoppning, och dess "regler". Men det underlättade mycket i min "höjdrädsla" då jag hade så mycket annat att tänka på än höjden på kommande hinder.

Hur som helst var Witezz även här oroligt duktig! Vilken situation jag än satte henne i så fixade hon det. Slarvade jag med inridningen så hoppade hon ändå - oavsett om det vart ett mega språng eller ett väldigt kort "upp-sen-ner" språng. Hon är så snäll!

 

 

Uppnådde också mitt mål och hoppade - utan svårigheter - 80 centimeter.
Så otroligt skönt! Det har länge varit ett mål för mig med Witezz. Ända sedan hoppning ens kom upp på kartan för mig och Witezz. "80, det SKA jag hoppa med henne, oavsett om vi kommer tävla eller inte".
Har, som tidigare nämnt, lite av en höjdrädsla blandat med ganska mycket "jag-tror-inte-att-min-häst-kommer-att-hoppa-det-här-känslor". Verkligen ingen bra kombination kan jag lova, och just 80 har liksom varit den där gränsen där jag känner att "nej, det här kan inte jag..." men jag ska komma över det för jag vet att Witezz kan, och kan Witezz så kan jag!

 

För övrigt är jag väldigt nöjd över mig själv som sedan tidigare verkligen har analyserat Vad gör jag mindre bra och såg till att ändra på det idag. Största ändringen vart helt klart min sits. 
- Att sitta upprätt och verkligen driva på med sättet.

- Eftergift över hindret och upp-bak med rumpan och ner-fram med överlivet över hindrena.

 

---

Imorgon får Witezz vila. Det förtjänar hon efter hennes grymma prestation idag och hennes galopprunda i måndags! På torsdag kör vi igång igen med en dressyrlektion! Tagga tävling om 1½ vecka!