Nämligen galoppera, fort.

Hon älskar det! Hon älskar att springa så fort hon bara kan, susa förbi Anna på henens häst och bara springa. Om hästar kunde le skulle Witezz mungipor gå från öra till öra när hon springer.

Förra sommaren tränade vi ganska mycket galoppintervaller på en bana i närheten. Witezz älskade det, och eftersom att vi "tävlade" emot Anna och hennes B-ponnysar så vann vi alltid, vilket jag tror är en bidragande faktor till att hon tycker om det så mycket, en egoboost helt enkelt.

 

Vi började dock dagen med lite klättring, Witezz har en mycket positivare inställning till att att klättra runt i skogen nu när hon vet jag vill och skuttar gladeligen runt där med mig på ryggen. Tror dessutom att den lilla ponnyn har börjat utmana sig själv, för även om jag styr mot de lite mindre avsattserna så ska hon tvunget i sista sekunden vända och ta den lite högre... Jag som är så otroligt rädd för att gå omkull får ju hjärtklappningar... Men samtidigt blir jag glad över att hon växt som individ och vågar och vill.

 

Sedan tog vi ett varv runt travrundan som uppvärming innan vi tog oss till "galopp-ängen". Första intervallen (av 4) förstod hon inte riktigt vad hon skulle göra utan ökade för att Pärlan ökade. Men sedan de andra intervallerna var det svårt att hålla henne i trav fram till dess att det var dags att galoppera. Sista galopperade hon nästan på stället, min gulliga ponny. Tänk er henne som galopp-ponny..

 

Tyckte att det var dags att låta henne springa av sig lite efter flertalet otroligt fina ritter hon har gett mig.

Imorgon ligger fokusen på den ökade traven. Rakt och stadigt ska det va tills på torsdag då jag ska rida igenom båda dressyrprogramen. Första och sista gången innan TurboCupen.