Finns det någonting ni har riktigt svårt med. Något bara inte går. Något ni kanske till och med är rädda för att göra.

 

Jag har något som jag har oerhört svårt för. Något som är både en fördel och en nackdel. Jag är otroligt rädd för att låta personer komma nära inpå mina tankar och känslor. Har oerhört svårt för att öppna mig, prata ut, lita på andra människor. Det är något som har vuxit inom mig, vuxit med mig genom alla dessa år.

Det gör att jag har extra svårt att skaffa nya kompisar och att träffa killar. Jag är inte sådär utåtriktad som jag vill vara. Jag behöver någon som tar det första steget åt mig. Många ser mig som tillbaka dragen. En människa som inte kan ha kul. En människa som vill vara ensam. Jag är tvärtemot allt det där - när du och jag har lärt känna varandra.

Men, det gör också att jag väljer mina kompisar och pojkvänner varmsamt. Det tar lite längre tid. Jag är lite ensam ibland. Men de kompisar jag har är kompisar som jag behöver i mitt liv. Som gör mig glad, som jag har kul tillsammans med, som jag älskar!

Jag tränar på det här varje dag. Pratar med främlingar - pratar med kompisar och andra killar på ett annat sätt. Sträcker på mig i klassrummet och tar den plats jag är berättigad.