Success is the best revenge of all

Tänkte att det nog är mer uppskattat med en kort sammanfattning av dagens ridpass än ännu ett långt värsting inlägg:

5 stycken tummen upp:
- Min sits var riktigt bra idag faktiskt! Jag satt upprätt med stadiga händer och en stilla skänkel! Tummen upp!
- Jag höll ett stadigt tempo där Witezz varken sprang ifrån mig eller gick alldeles för långsamt. 
- Alla vägar satt som en smäck i mitt huvud. Kunde båda programen utan till.
- Våra halter var suveräna idag! Dom var väl planerade och frammåttänkande.
- Jag höll ett glatt humör igenom hela träningen oavsett vad Witezz gjorde, vilket resulterade i att hon inte gjorde något. hihih!
 
5 stycken tummen ner:
- Jag hade kunnat värm upp Witezz mycket mer och mycket bättre. Jag hade kunnat kräva mer utav henne vid uppvärmingen och därmed kunnat
  kräva mer utav henne i själva programet. Det kändes dock inte rätt att göra det när jag inte bad henne om det från början.
- Witezz var ganska "irriterad/stökig" i munnen. Vilket gjorde det väldigt svårt för mig att ge henne ett ordentligt och stadigt stöd.
- Vi har ännu inget staket runt volten så det var svårt att rida vägarna ordentligt vad gäller hörnplaceringar och sådant.
- Mina tår pekar väldigt mycket utåt och det ser ut som att jag konstant sparkar henne i magen....
- Jag fick en väldigt rörligt kropp i den ökade traven. Jag måste verkligen komma ihåg att sitta ner ordentligt och spänna varenda muskler jag har
   från höfterna och uppåt. Haha.
 
Till nästa dressyrträning ska jag tänka på:
att... sitta lika bra, om inte bättre än, idag!
att... jobba ihop henne ordentligt och få henne sådär rund och fin direkt under uppvärmingen.
att... verkligen sätta den ökade traven! Jag vet att hon kan, att jag kan, att vi kan.
att... rida ordentliga vägar och inte slarva så mycket som jag gjorde idag... hehe
 
~ gammal bild ~
 

Fick hoppa upp på min älskade ponnyplutt Candlelight också. Vet inte riktigt om meningen var att jag skulle köra henne, men fröken ur bestämde sig för att det var dags för en barbacka-bus-tur ut i mörkret så så fick det bli! Candlelight gick ju ganska så hårt igår så att få komma ut och busa lite var nog inget henne emot! Vi tog bara en liten kortis med lite trav och en galopp och kom tillbaka till stallet precis i tid för att springa till bussen med andan i halsen! Åh så mysigt det kan vara!

Publicerat den 2013-09-18 - klockan 22:47:03






Kommentera inlägget här:

Ditt namn:
Kom ihåg mig?

Din email:


Din blogg:


Din kommentar:

Trackback