Enda gången jag faktiskt borstar svansen är när vi antingen ska tävla eller när det är en massa smuts såsom grenar, spån eller löv i. Ibland får till om med sådana små grejer sitta kvar, speciellt på vintern då verkligen ingen annan utom jag och Anna kommer att se hästarna. Under sommaren är en massa barn och andra människor ute på vägarna där vi rider och då får man ju lov att se lite fin ut iallafall, haha. Annars tycker jag bara att det sliter onödigt mycket på svansen.

- Jag älskar att fläta hästarnas man, pannlugg och svans!
Det finns inte en chans att jag skulle tävla ponnytrav utan en fläta i pannlugen (okej, jag hade en svacka i mitten utav förra säsongen då jag aldrig fick till flätan bra vilket gjorde att jag hellre tävlade utan) men jag tycker att det ser så himla slarvigt ut med en tjock pannlugg nertryckt under käken (= en utrustning inom trav, haha). I stallet är jag "förste-flät-ansvarig och är aldrig sjulkligt nogrann när jag flätar, hehe. Min favorit fläta att göra är en slags ponnyfläta fast den ligger uppe på mankamen.

 

- Hästar gör mig lycklig.
Och jag menar det verkligen. Jag kan ha haft världens mest stressiga dag, gått igenom 10 break-up och bråkat med precis alla mina vänner och bara genom att se ett hästansikte sticka upp ur en buske i hagen så blir jag så otroligt glad. Känslan går inte att beskriva, men det behövs nog eller inte för jag är garanterat inte ensam om att känna såhär!

 

- Innan år 2013 så hade jag sedan länge lovat mig själv att jag aldrig skulle använda ett par ridstövlar.

Sen hotade O med att jag inte skulle få tävla Witezz om jag inte red i ridstövlar och nu skulle jag aldrig träna ett seriöst dressyrpass utan dem. 

 

- Jag har druckit ur hästarnas vattenhink, slickat på saltstenen och delat morötter med dem.
Dock när hinken var rengjord, saltstenen helt ny och jag tog första bettet på moroten, annars hade ni varit ganska äcklade va? Heehehehehe...