Är det värt att riskera en riktigt bra vänskap för att gå steget längre?  Vill man riskera det?

Ångest är ju bland det värsta man kan ha, men what can I do about it? Jag är så dålig på att själv bestämma grejer. Får typ ångest, står och disskuterar med mig själv i huvudet, argumenterar för rätt å fel, med mig själv. Varför - jo för att jag nog är lite halft psykiskt störd.

Vad tycker ni?
Säg att ni har en sjukt bra kompis, kanske lite mer än kompis. Den här kompisen verkar vilja mer å det kanske du också vill - eller? Är det värt att riskera den vänskapen du har för att ta det steget längre?

Säger inte att alla förhållanden slutar med att man hatar varandra men det kan nog vara ganska svårt att upprätthålla samma slags vänskap efter ett breakup.